mawawia

har sovit nio timmar. vaknade prick elva, utan att klockan hade börjat ringa ännu, och kände mig faktiskt utvilad. vilket sen måste försvunnit någonstans på vägen. sitter nu här med en kopp te och mina ögon håller verkligen på att falla ihop. hur kan jag vara så trött? jag måste liksom kisa när jag kollar mot skärmen. känner mig som en vampyr eller en fladdermus eller någon annan som inte klarar av ljus. dagens tanke; kan en människa vara rädd för ljuset, så som man kan vara rädd för mörkret? äh, ni hör ju, jag är alldeles för trött för det här.