mawawia

sitter och lyssnar på min jullista igen på spotify. är som att plåga sig själv lite extra denna annars så underbara torsdagskväll. förutom att jag är förkyld och som vanligt ska upp klockan fem imorgon, kunde livet varit mycket pjåkigare. börjar få lite resfeber och vill lägga hela världen under mina fötter. dagdrömmer om så mycket mer än mexico, ska så smått börja samla lite inspiration tror jag. pengar och inspiration, allt man behöver.

just i denna stund är jag lycklig för livet och de stunderna ska man ta vara på. låter kanske tragiskt, men det är inte alltid man orkar tänka efter eller kan känna en lycka. efter två ofantligt hektiska veckor med lektioner från 7-20, är fredagen kommen och bara det gör ju att det inte känns annat än underbart. därtill är jag glad över att jag varje dag känner hur min spanska blir grymmare, att jag förstår skämt och invecklade teorier, hur skön arkitekturklassen varit, med ett gäng som påmint om hemma (fast inte lika bra såklart) och hur jag verkar hittat någon sorts motivation i all plugghärva, som nog mest handlar om längtan till att om bara några veckor få ha sol, bad, strand, fina människor och underbar natur i över en månad. jag vet, jag har sagt det förr. men tack livet!

tillbringar eftermiddagen på starbucks, pluggandes och dricker en english breakfast när jose gonzales spelas ur högtalarna. efter förra veckans lyx med god mat och roliga aktiviteter, känner jag mig just nu som jag var som helst förutom i colima, mexico. gillar kontrasterna, men vet var hjärtat befinner sig. längtar fem veckor fram, efter terminslut och äventyr. då kanske det mexikanska kommer tillbaka. vem vet. 

klockan är halv åtta och jag sitter här mätt och belåten. mumsar tillochmed på några chokladkex och dricker mjölk. var längesen jag drack mjölk. den smakar helt okej, inte som hemma, men okej. inatt klockan fyra drar vi iväg på ett nytt äventyr, denna gång mot staden guanajuato (lagt upp bilder på tidigare). i helgen börjar där tvåveckors-festivalen som kanske kan påminnas lite om malmöfestivalen, fast mycket mer kulturinriktad och mindre kommersiell om ni förstår, samt såklart ganska mycket mer mexikansk. den är en av de viktigaste händelserna på året inom mexikos kulturvärld och jag är grymt spänd på att åka dit. riktigt tacksam faktiskt. skönt att komma ifrån översvämmade colima ett tag.

sitter och funderar på andra saker jag är tacksam för. att solen har skinit hela dagen. att jag träffade massa nya människor igår efter en himla tråkig dag. att jag har världens bästa familj och vänner hemma. att mamma kommer om 8 dagar! att min mobil, internetet och duschen funkat hos oss under orkanen tillskillnad från hos andra. detta var bara fem av tusen saker jag är tacksam för. men tack livet!

tumblr jova

den ena lite mer hemsk än den andra. underskattade nog "orkanen" som härjat i colima de senaste dygnen. fast hemskast av allt är nog att jag precis upptäckt tumblr. eller upptäckt är nog fel ord, ett, det var inte jag som först hittade det, två, jag har vetat om det innan fast inte velat inse dess briljans. typ.

en kram, en vetevärmare och en stor bit choklad. eller hela satc-boxen. you pick!

tack vare att jag försov mig i måndags, hade grupparbete i tisdags, inställda lektioner idag och imorgon på grund av orkanen och på fredag ska åka iväg på en trip norrut så blev veckan helt skolfri. finns ju roligare saker att göra, men det kan ändå vara dumt att önska sig tillbaka till att gå upp klockan fem och genomlida två timmars lektion om dagen. men jag gillar ju mina ämnen. hursom sitter jag nu och knarkar varmt te och tv-serier för att uthärda orkanen. som är världens största skämt. på yr.no står det svag vind och det kanske låter konstigt, men jag litar mer på norska meteorologer än mexikanska siare. tänk om vi i sverige inte hade fått gå till skolan för lite duggregn. fatta uttråkningsutsikten på den.

idag tänkte jag försöka vara lite fredagsduktig och fira in helgen med att tvätta, men eftersom det behagar vara helmulet ute så är jag mycket tvek till att det isåfall kommer torka. gör nog bäst i att vänta till imorgon. eller söndag. man kan inte alltid vara på topp! så istället sitter jag och äter marshmallows, ogrillade. drömde härom natten om svenskt lösgodis, kan mycket väl vara lyckligaste drömmen på länge. annars brukar jag vakna upp, så där smått stissig utan att vara helförstörd, av att jag drömt om alla kryp som finns i min säng. men jag är då förvånansvärt rationell, tänder då lampan, ser efter så att inte någon av mina geckos jag faktiskt har på rummet krupit tätt intill och somnar om. husdjur ska man väl inte förakta, även om jag kanske föredragit en liten misse.

idag fick vi omdöme om vårt första projekt i grafisk design. eller snarare, de bra projekten fick beröm idag. igår sågades vissa totalt, var helt överlycklig över att mitt inte fanns med bland dem. ändå kunde jag aldrig gissa att jag istället skulle bli presenterad idag inför hela klassen som "ett komplett projekt som innehåller alla olika delar i processen, även om maria inte är van vid att jobba på samma sätt som oss. hon har även lyckats att hålla en mycket bra grafisk profil genom hela arbetet" (fritt översatt författaren). det konstiga, kan man då tycka, är varför kunde inte de andra prestera lika bra, om inte bättre? ska fortsätta sparka på mexarna som redan ligger ner. bra plan!

är man dum, eller bara mänsklig, när man tycker det är jobbigt när allting känns för bra, för då kan det ju bara bli sämre?