mawawia

jag känner mig så egocentrisk, bortskämd och elak när jag känner så här. men island kunde faktiskt få ha vilken naturkatastrof som helst, förutom en utav detta slag. de kunde få ha en tsunami. hade inte påverkat mig. en jordbävning. vårt plan kunde lyft ändå. ett monsunregn. hej solen! men icke. skicka hit skiten i ett askmoln, gör det. normalt sett är jag inte så här. måste nog bara få det ur mig och inse att alltid händer av en anledning. right. finns det något som irriterar mig mer än när jag inte kan påverka tekniken, exempelvis när två kameror och en mobiltelefon går sönder inom loppet av tre veckor, så är det när jag inte kan styra över naturen. welcome to hell.

och jag inser naturligtvis att det finns värre öden än detta. att det till och med finns de som är strandsatta någonstans och kanske inte hinner hem till sin morfars begravning. eller sin mammas dödsbädd. eller för att säga jag älskar dig till någon innan det är försent. men idag, allihopa, idag tycker vi faktiskt synd om mig med!

nu ska jag sluta klaga. vem vet, kanske vänder vinden.