morgonstund har

klarblå himmel och solen skiner. jag gissar ändå att det är riktigt januari-kallt ute, så där kallt som bara januari kan vara. jag dricker mitt morgonte och lyssnar på detta sköna projekt, som helt klart är alldeles för kort. kan verkligen känna lugnet före stormen, en bubbla som man liksom ta på, granska och sedan nicka kort igenkännande åt som för att acceptera dess intågande. skrämmande.

nej men, här har jag ju inte tid att sitta och mögla! stormen är på väg.

comments

comment here:

name:
remember me?

e-mail: (doesn't show)

URL/blog:

comment:

trackback

RSS 2.0