mawawia

att resa är så vackert så jag blir gråtfärdig. i staden blandas dofterna av nybakat bröd och bränd tågräls samtidigt som vilsna individer hittar hem. morgondimman ligger vit nära marken när markus krunegård sjunger here comes morning light to bring things to life, but it burns like fire in my eyes. klockan närmar sig halv sex och de första strålarna börjar ta över gryningens rosafärgade himmel, när tåget lämnar lund. stockholm över dagen, nästa gång jag reser återvänder jag inte lika snabbt. tomhet.